Förskolans verksamhet skall främja lek och kreativitet, stimulera fantasi, inlevelse och kommunikation med hjälp av bl.a. drama, musik och rörelse. Syftet med undersökningen är att belysa hur temaarbete med berättade och dramatiserade folksagor påverkar sju barns lek i förskolan med tillgänglig rekvisita. Studien är kvalitativ och har genomförts med berättande/dramatisering av två folksagor, observationer och videodokumentation av lek och intervjuer med barnen Studien genomfördes i en barngrupp med sju barn mellan fyra till fem år. Båda sagorna vi valde att presentera för barngruppen genom berättande och dramatisering har använts i leken.

Uppsatsen undersöker hur Olofs inre utveckling i Romanen om Olof från 1934-1937 av Eyvind Johnson kan läsas med hjälp av sagorna. I uppsatsens första del ges en beskrivning av syfte och frågeställning, metod och en översikt av tidigare tolkningar av sagorna i Romanen om Olof. Metoden utgår ifrån Jungs arketyp- och individuationsbegrepp. I uppsatsens andra del görs en tolkning utav sagorna med hjälp av Jungs arketyper, vilka sedan sätts i samband med Olofs individuationsprocess. .

Denna uppsats är en studie av Eyvind Johnsons användande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. Utgångspunkten är Johnsons eget påstående att sagorna är "på sitt sätt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och på vilket sätt de är realistiska. Sagorna sätts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof är den biografiska kontexten av stor vikt då man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras även.Att Johnsons sagor är realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels är de realistiska på så vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, något som för Johnson är omöjligt att göra i någon annan form.

Syftet med vårt arbete var att studera hur väl barn utökar sin ordförståelse med hjälp av de nya ord som sagan förmedlar. Arbetet genomfördes under fem veckor i en förskoleklass. De tre sagor som valdes ut för detta arbete var "Askungen", "Rödluvan" och "Enfaldige Jack och trollkarlen". Dessa tre sagor bearbetades sedan av oss genom att vi valde ut tio ord i en av sagorna. De tio orden fördes sedan över till de andra två sagorna och fick i dessa ersätta liknande ord.

Denna uppsats är en studie av Eyvind Johnsons användande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. Utgångspunkten är Johnsons eget påstående att sagorna är "på sitt sätt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och på vilket sätt de är realistiska. Sagorna sätts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof är den biografiska kontexten av stor vikt då man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras även.Att Johnsons sagor är realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels är de realistiska på så vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, något som för Johnson är omöjligt att göra i någon annan form.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Denna uppsats är en studie av Eyvind Johnsons användande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. Utgångspunkten är Johnsons eget påstående att sagorna är "på sitt sätt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och på vilket sätt de är realistiska. Sagorna sätts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof är den biografiska kontexten av stor vikt då man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras även.Att Johnsons sagor är realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels är de realistiska på så vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, något som för Johnson är omöjligt att göra i någon annan form.

Vårt syfte med examensarbetet var att studera vilken betydelse barnen tillskriver sagorna samt undersöka hur sagorna påverkar barnens lek med avseende på barnen gör och säger. I vår undersökning ingick sammanlagt tio barn, fem från förskolan och fem från förskoleklassen. Vi har varje vecka haft kontinuerliga sagostunder tillsammans med barnen. De metoder som vi använt oss av är observationer och barnsamtal, samt intervjuer. Det resultat vi har fått visar att barnen tagit till sig ord, uttryck och fraser ur sagan.

Jag vill i den här uppsatsen ge mig in i en värld där ära och heder ständigt står på spel. En värld där ett enda illa valt ord kan orsaka en släktfejd och få förödande konsekvenser vad det gäller att skörda människoliv. Världen är ganska fåordig och enkel, känslorna är raka och direkta. Det finns ungefär 50 stycken bevarade isländska sagor, och det är två av dessa jag vill studera närmare. I de isländska sagorna är det ofta männen som är centrala figurer, kring dem kretsar de flesta äventyr och de är ofta huvudpersoner i uppgörelser och vid tingsplatser.

Detta arbete handlar om hur de isländska sagorna används i den isländska skolan och vilka syften och metoder lärarna ser med arbetet. Ett av mina syften med arbetet har också varit att se vilka implikationer arbetet i den isländska skolan kan ha på den svenska skolan. Lärarnas uppfattningar har undersökts genom samtal och intervjuer och även elevers och lärarutbildares uppfattningar redogörs för. På plats i Reykjavik har ett antal lärare (5 st), elever (12 st) och lärarutbildare (2 st) intervjuats. Dessa intervjuer har tillsammans med mina egna observationer varit det resultat som utgjort underlag för de diskussioner som förs i kapitel 6.

Min studie har varit fokuserad på de klassiska sagorna och dess vara eller icke vara i 2000-talets skola och förskola. Arbetet har gått ut på att undersöka om pedagoger idag använder sig av klassiska sagor i sin undervisning och hur motiveras i så fall användandet.Metoden jag valt att använda mig av är strukturerade intervjuer med fyra oberoende pedagoger ? två förskollärare och två lågstadielärare. De artefakter jag hade med mig vid intervjuerna var endast papper och penna då jag inte ville att det skulle bli en orättvis bedömning vid utskriften ? detta för att två av intervjuerna gjordes på telefon och inspelning inte var möjlig.Mitt syfte med min studie har varit att undersöka om det går att använda de klassiska sagornas innebörd och betydelse i dagens pedagogiska verksamhet eller om dessa gamla sagor tjänat ut sitt syfte.Utifrån mitt syfte har jag tagit fram tre frågeställningar som legat till grund för arbetet med studien:1.

Uppsatsen är en närläsning av Patricia C. Wredes bok Dealing with Dragons och undersöker huruvida boken i fråga är en parodi eller travesti på de klassiska sagorna, t.ex. Törnrosa och Askungen. Jag tar också reda på om det går att läsa boken på olika sätt beroende på hur stor förkunskap man har om de gamla sagorna. Gérard Genette har skrivit boken Palimpsestes: La littérature au second degré, och jag har med hjälp av en svensk översättning använt mig av hans teorier om hypotext - hypertext, parodi, travesti och transformation.

Denna uppsats undersöker Oscar Wildes sagosamling A House of Pomegranates sagor: The Young King, The Birthday of the Infanta, The Fisherman and his Soul och The Star-Child. Med en modifierad form av den tematiska kritiken analyseras hur makt tar sig uttryck i sagorna ?hur makten utövas, vilka som har tillgång till den, vilka som drabbas av den och vilka konsekvenser den har.En slutsats som dras är att samtliga sagor påvisar att makt innehåller något ont eller negativt i sin natur, på samma gång som godhet är relativt inkompetent. Då någon av de grymma makthavarna omvänds i sagorna slutar det ofta med deras död, som The Star-Child är ett exempel på. Begreppet makt definieras med hjälp av handboken Vad är makt? av Fredrik Engelstad, som också erbjuder utblickar mot olika både nutida och äldre maktteorier, och därmed sätter in analysen i en maktteoretisk kontext.Det är tydligt att A House of Pomegranates inte är ämnet för forskares och kritikers ögon lika ofta som andra av Wildes verk, varför denna uppsats har förhoppningar om att fylla en viss del av det tomrummet i forskningen..